På Åseby ligger ett berg som kallas
Tyberget eller Tjuvberget. Under skördetiden höll arbetsfolket
en gång middagsrast vid berget. En av slåtterkarlarna
som hette Lars var mycket fattig, han hade den sämsta matsäcken.
När de skulle äta kom en stor brödkaka rullande
nerför berget och samtidigt hörde man någon ropa ” Den
skall Lars ha”. Om en stund kom en brödkaka till och även
denna gång hördes ropet ”den skall Lars ha”.
Aldrig någonsin hade man sett så stora och granna
brödkakor.
(Ur Bohuslänska sägner)
*
I Boråseberget mellan Berfendals och Svarteborgs socknar
ligger berget Boråseberget. En jätte hade sitt härbärge
i berget ända till dess att Tose kyrka störde honom.
När kyrkans bjällerko som det heter började
ringa flyttade han till Dovre fjäll.
Jätten hade en vacker dotter som ofta satt utanför
berget och spelade harpa. En yngling från gården
Rom blev förälskad i jättemön och fick
henne fast sedan han kastat stål mellan henne och berget.
Tösen måste nu följa honom hem. Orolig över
den saknade dottern begav sig jätten följande natt
ut på spaning och kom i det ärendet till ynglingens
bostad. Han lyfte taket av huset och fann den förlorade
dottern i ynglingens famn. Han lär då ha rutit ”Jaså här
ligger du din hundunge” I något mildare ton lär
han ha fortsatt. Har det kommit därhän må i
behålla varandra och kunna i på ert bröllop
ge mej så mycket mat och dryck som jag önskar så skall
alla era efterkommande bli rika och mäktiga.
Det reddes sålunda till bröllop. Vigseln skulle
ske i Tose kyrka. Det blev svårt regn med översvämning
och en bro behövdes över bäcken vid Bärby.
Jätten och jättesan gick därför ut till
Holma ås i Berfendal för att hämta den stora
sten som ligger över bäcken. Jättemor bar stenen
i sitt förkläde men då hon skulle knoga uppför
den svåra backen på gränsen mellan Berfendal
och Svarteborg hände henne ett missöde, varefter
backen fick namnet Skedkleven.
När bröllopet sedan stod kunde trots brudparets osparda
möda, jätten icke bliva mer än till hälften
mätt och drucken varför han förklarade att endast
hälften av ättlingarna skulle bli storfolk. Därpå kastade
han en säck med guld och silver på golvet vilken
skulle bli brudens hemgift om brudgummen orkade lyfta den.
Då denne var alltför klen gav bruden honom en styrkedryck
som gav honom de krafter som behövdes för att lyfta
säcken.
Det unga paret levde sedan en tid i lust och gamman men så småningom
blev det osämja i huset och mannen undfägnade stundom
sin hustru med käppen. En gång då man icke
fick en sko att passa till en häst tog emellertid hustrun
skon och sammanklämde den med blotta handen. När
mannen såg detta kom han på sådana tankar
att han efter detta blev en from och god man mot sin kvinna.
(Ur Bohuslänska sägner)
|