Välkommen till Bärfendal/Historia/Bärfendals skola
Startsida
START | EVENEMANG | HISTORIA | HEMBYGDSGÅRDEN | HYR LOKAL | FÖRENINGAR | LOPPIS
Berfendals skola 1851-1967
Skolhistoria
År 1842 antogs en lag om allmän skolundervisning i Sverige, men det hade funnits lagstadgad folkundervisning i landet även innan folkskolan infördes. Denna undervisningsplikt var inskriven i 1686 års kyrkolag och det var prästens ansvar att svara för undervisningen inom socknen.
Undervisningen gällde alla, gammal som ung, man som kvinna, och den skedde i form av husförhör, skriftermål och konfirmations-undervisning. Läsundervisningen var normalt klockarens uppgift. Prästen antecknade i husförhörsprotokollen hur det förhöll sig med kunskaperna och en slutsats man kan dra av dessa är att svenska folkets läskunnighet var hög långt innan den allmänna skolplikten kom 1842.

Enligt 1842 års folkskolestadga skulle det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Denna skola skulle vara fast och ha en godkänd lärare. Någon klassindelning fanns inte utan alla åldersgrupper skulle gå i samma klass. Skolan skulle drivas lokalt, d.v.s. av socknen. Folkskolan togs emot med måttligt intresse.
Bondebefolkningen, som skolan främst var avsedd för, var inte övertygad om att den behövdes. I välbärgade hem fortsatte man som tidigare med hemundervisning. Brist på både lärare och lokaler gjorde att det tog lång tid innan undervisningen kom igång, i regel längre tid än de fem år som satta upp som tidsfrist för socknarna att komma igång med skolreformen. 1847 var inte ens hälften av de skolpliktiga barnen inskrivna i någon skola. Den första småskolan kom 1858, men den slog igenom först i och med 1882 års folkskolestadga.

1919 utgavs en undervisningsplan för folkskolan och i den ändrades kristendoms- undervisningen så att den tidigare dominerande katekesläsningen nästan helt slopades.. Först 1920 kan den 6-åriga folkskolan anses vara helt genomförd. 1921 kom en ny folkskolestadga. 1937 beslöt riksdagen att folkskolan skulle göras sjuårig, en reform som var genomförd först 1949. Så sent som 1940 undervisades mer än hälften av landets folkskoleelever i flerklassiga avdelningar, så kallade B- eller C-klasser. På landsbygden var vid denna tid folkskolans B2- form den vanligaste, d.v.s. en småskola för klasserna
1 -2 samt en folkskola för klasserna 3 -6. Berfendals skola var en B2-skola..
Efter riksdagsbeslut 1962 inrättades en ny nioårig obligatorisk skola, grundskolan. Den hade genomförts tidigare på försök på några platser i landet. Grundskolan övertogs successivt folkskolans uppgifter och var helt genomförd 1971.

Folkskola i Berfendal
  Den 20 februari 1848 beslutade sockenstämman i Berfendal att införa en så kallad ambulatorisk skola. Det är osäkert om det kom igång någon skolverksamhet då, men det lär ha utgått folkskoleavgift från Göteborgs och Bohusläns landränteri både under 1848 och 1849. 1850 utlystes en tjänst som folkskollärare i Berfendal. Tjänsten lockade en sökande, nämligen Petter Magnus Rydstrand från Vireda i Småland. Sockenstämman förklarade sig nöjda med denne ende sökande och han antogs till folkskollärare i Berfendal. Rydstrand började sin lärartjänst i maj 1850 och samtidigt antogs reglemente för skolan. I detta föreskrivs bland annat följande:
Barnen skulle få börja skolan vid sju års ålder om så begärdes och om det fanns utrymme.
När barnen var tolv år skulle de varje sön- och helgdag gå i kyrkan och nästa dag i skolan redogöra för innehållet i predikan.
En gång om året skulle prästen hålla förhör i kyrkan med de mer försigkomna barnen.
Barnen skulle inte få sluta skolan utan att ha blivit prövade i sina kunskaper och godkända.

Det var säkert inte lätt att var lärare i en tid då skolan var en ny företeelse och av många betraktade med stor skepsis. Många gånger kom det elever till skolan som hade hunnit bli rätt så ”gamla”, men de behövde lära sig katekesen för att kunna ta ut lysning och få gifta sig. Dessa var inte speciellt intresserade av det som läraren försökte lära dem och de kunde ibland ställa till besvär, de kunde till och med hota med att slå ihjäl läraren. När skolan höll till ute i gårdarna var det som regel gården största rum som fick disponeras. Ibland hände det att skolan fick samsas med skräddaren eller skomakaren, som också gick runt i gårdarna. Man kan tänka sig att det inte alltid var lätt att få barnen att lyssna på läraren när skräddaren eller skomakaren sjöng och berättade historier. Det var inte ovanligt att föräldrar försökte muta skolläraren med både mat och dryck för att deras barn skulle slippa lindrigt undan i skolan.

Skolan skulle ju ambulera mellan de olika gårdarna i socknen, men hur detta gick till vet man inte med säkerhet. Det berättas i varje fall att Rydstrand under det år han verkade i Berfendal, hade skola dels på Orrebergs gästgivaregård dels i en gammal byggnad på Hästhagen. Man behövde tydligen skapa rättvisa när det gällde hur skolan skulle rotera i socknen och 1851 beslutade man mycket noggrant om hur de olika gårdarna skulle upplåta rum för skolan.

Protokoll fört vid allmän sockenstämma den 18 maj 1851
 

Berfendals sockens hemmansägare och innevånare hade till stämma blivit kallade för att överlägga och besluta angående upplåtande av rum för folkskolans hållande. Efter förehavd förhandling härom fattades med stor pluralitet följande beslut:

  1. Rum för folkskolans hållande skulle upplåtas ersättningsfritt i tur på socknens hemman, beräknat efter en månad för varje fjärdedels hemman. Dock så att skolan på intet ställe hålles under kortare tid än en månad. Där ett hemman inte är fördelat på jämna fjärdedelar jämkas detta sålunda, att skolturen oftare återkommer på delar som överstiga och mindre ofta återkomma på delar som understiga ett fjärdedels mantal, , varom innehavarna av sådana hemman äga rätt att sinsemellan överenskomma, så att skyldigheten för hemmanen i dess fullhet utgår efter den bestämda räkningen.
  2. Socknen indelas i fyra skolrotar, och håller skolan turvis en månad åt gången i vardera roten.
  3. Enligt förut fattat beslut skall skolundervisningen bedrivas under åtta månader årligen, eller från början av mars till slutet av oktober. och skall varje år påbörjas omväxlande i de olika rotarna.
  4. Turen för upplåtande av skolrum inom vardera roten bestämmes av ordningen i abc:et av deras namns begynnelsebokstav, och för åborna inom ett och samma hemman i den ordning de förekommer i husförhörslängden. Skolturen övergår inte från ett hemman till ett annat innan det förra haft skolan under alla de bestämda månaderna.
  5. Den som upplåter skolrum har även skyldighet att bestå med eldning då så behövs samt bord och bänkar för skolbarnen.
  6. Från skyldigheten att lämna rum för skolverksamheten befrias Välseröd, för dess avlägsenhet från övriga bebodda trakter. Även förklarades komministerbostället befriat från denna skyldighet av det skälet att dess innehavare såsom ordförande i skolstyrelsen har nog mycket besvär med skolan och att han själv sina barn undervisar.
  7. Socknens indelning i skolrotar och hemmanens ordning i denna bestämdes som följer:

    1. Hedums rote
    Bolkeröd 1 månad
    Bottnelycke 3 månader
    Hedum 5 månader
    Kapperöd 2 månader
    Lindalen 1 månad
    Melleröd 1 månad
    Röd 2 månader
    Stumperöd 1 månad

    2. Orrebergs rote

    Berg 2 månader
    Hästhagen 4 månader
    Keberg 4 månader
    Orreberg 4 månader
    Å seby 4 månader

    3.Östebo rote
    Loftsby 4 månader
    Medbo 2 månader
    Skörbo 4 månader
    Ö stebo N 4 månader
    Ö stebo S 4 månader

    4. Holma rote
    Bergskär 2 månader
    Eldsbacken 1 månad
    Gategård 4 månader
    Håveröd 2 månader
    Holma 4 månader
    Myrtorp 4 månader

Skolturen börjas nästkommande juni månad hos Nils Johansson Loftsby, Östebo rote.
Ut supra
T R Sallander

Justerat den 29 maj 1951
Hans Christiansson Medbo
Olaus Mathiasson Bergskär
Elias Hansson Eldsbacken

---------------------

Trots alla goda föresatser fungerade tydligen inte skolan tillfredsställande och i en inspektion som företogs i augusti 1862 riktades en del anmärkningar mot socknens sätt sköta skolan. Detta föranledde kyrkstämman 1863 att besluta följande:
Socknen skulle indelas i tre skolrotar istället för fyra eftersom inspektören tyckte att det kunde räcka, utan att barnen för den skull fick för lång skolväg.
Undervisningstiden utökades till nio månader istället för åtta, som ansågs vara för kort tid. På det sättet fick varje rote tre månader var.
Skolläraren skulle få högre lön, så att han förutom de trettio riksdaler årligen som han hittills hade haft, även skulle få värdet av två tunnor korn enligt gällande markegångspriser. Löneökningen skulle han få vid årets slut.
Skolan skulle inte, utom i nödfall, ta emot barn som inte i hemmet hade lärt sig bokstäverna och kunde stava.

1866 företogs en ny besiktning av skolan och inspektören C Liedsdorff nämner bland annat i sin inspektionsberättelse att det Berfendals församling fanns 773 invånare därav 123 skol-pliktiga barn. Läraren då hette Paulus Albin Rasch. Han var född i Kville 1830 och kom som folkskollärare till Berfendal på 1850 talet. Han bodde på Backen under Åseby. Rasch gifte sig 1860 med Carolina Charlotta Fredriksdotter från Dalkasen under Berg. De fick två söner, Johan Ferdinand och Carl Viktor. 1867 dog Rasch endast 36 år gammal. Hans familj flyttade då tillbaka till Dalkasen. En av Raschs elever, smeden Niklas Holmgren har skrivit ner sina minnen från barn- och ungdomsåren och där berättar han bland annat ”Som jag kan minnas började jag gå i skolan på våren 1864 på Lindalen för en lärare som hette P Rasch och som jag sedan var i flera månaders skola för. Sedan var jag i skola en månad på Bolkeröd för en lärare som hette Askengren samt för Almen från Lycke i Askum. Jag gick också för Lugner, klockaren i Berfendal och sist för C F Holmqvist, på Hästhagen hos Herman Börjesson”.

Berfendals socken var ju inte så stor och skulle mycket väl ha kunnat inrätta en fast skola i närheten av kyrkan som var centralt belägen i socknen. Men det var problem att finna en lämplig tomt för skolbyggnaden eftersom gårdarna runt kyrkan var gymnasiegårdar tillhörande Åby säteri. Man lyckades emellertid så småningom att skaffa mark på Myrtorp och under åren 1871 till 1873 uppfördes skolbyggnaden. Hela byggkostnaden uppgick till 2 635 kronor varav byggnadsmaterialet kostade 1 450 kronor, resten var arbetslöner. För att finansiera bygget fick man låna pengar av Hushållningssällskapet. Det var en del av Hushållningssällskapets verksamhet att se till länet fick skolbyggnader och de bidrog därför ofta med både lån och bidrag. Församlingen fick även låna pengar av en privatperson för att finansiera bygget.

1870 kom en ny folkskollärare till Berfendal, det var Carl Fredrik Holmqvist från Habo i Västergötland. Han var utexaminerad 1868 och hade tidigare haft en tjänst i Naverstad. Det fanns då inget färdigt skolhus och det fanns ingen lärarbostad, därför är det troligt att den nye folkskolläraren fick bo på Orreberg som då var gästgivaregård. 1872 gifte sig Holmqvist med Justina Lovisa Börjesdotter, dotter till gästgivaren på Orreberg, Börje Engelbrektsson. De fick en son, Car Axel, som föddes 1873, samma år som skolbyggnaden stod färdig. Två år senare 1875 dog Lovisa. 1877 gifte Holmqvist om sig med Paulina Josefsdotter, dotter till Joseph Christiansson i Hästhagen. Tillsammans fick de tre barn, Harald, Anna Paulina och Rut Ingeborg. Holmqvist tjänstgjorde som lärare i Berfendal fram till sin död 1906, en tidsperiod på inte mindre än trettiosex år. Efter Holmqvists död uppehölls tjänsten några år av en man som kallades Rektor Hultgren och kom från Borås.


1909 utannonserades lärartjänsten i Berfendal och då anställdes folkskolläraren Lars Andersson. Han var född på Vidingen i Kville, hade avlagt lärarexamen 1909 och kom omedelbart därefter till folkskolan i Berfendal. Lars Andersson gifte sig med Helena Göransson från Trättestad i Kville. De fick två barn, Ragnar, som senare antog namnet Berfenstam och blev professor i socialmedicin i Uppsala, samt dottern Ragnhild som gifte sig med Sigvard Öhrwall som då var pastorsadjunkt hos pastor Stenbäck i Berfendal.

Lars Andersson var förutom lärare även kantor i Berfendal. Han hade också många kommunala uppdrag. Som lärare kom han att verka hela sin aktiva tid i Berfendal, det blev hela 33 år. Han avgick med pension 1942.

Nu var det dags för en ny lärare i socknen. Det blev Verner Gillsjö som då hade en lärartjänst i Nolby vid Strömstad. Hans fru Margot var också folkskollärare. Gillsjö berättar i en liten skrift om sina år som lärare på olika platser, bland annat Berfendal. Han beskriver exempelvis vintern 1941­­-42 som ovanligt hård och kall. Lars Andersson höll på att bygga ett nytt hus åt sig men på grund av den stränga vintern blev bygget försenat. Därför kunde inte Gillsjö flytta in helt i lärarbostaden utan fick bo där provisoriskt och var inackorderad i maten på Orreberg. Under sommaren 1942 renoverades lärarbostaden, köket fick helt ny inredning, en vägg slogs ut mellan sällskapsrummen och ett sovrum inreddes på andra våningen. Även skolbyggnaden var i behov av renovering och vid en inspektion 1945 ansågs byggnaden vara i så dåligt skick att den endast var värd rivningsvärdet. Man gjorde en utredning angående lokalbehovet och konstaterade att skolan mottar alla i Berfendal skolpliktiga barn, att skolan var belägen mitt i skolområdet och inget barn hade längre skolväg än 5-6 km. Man ansåg vidare att det knappast skulle bli tal om någon centralisering som skulle göra skolan överflödig. Den enda centralisering som skulle komma ifråga var en överföring av sjunde klassen till Dingle folkskola när denna får tidsenliga lokaler. En byggnadskommitté bildades som fick i uppdrag att ta fram ritningar på en ny skolbyggnad på samma tomt som den gamla skolan. Tomtområdet hade utvidgats genom inköp av mark från Carl Thomasson i Myrtorp. Planerna var att det skulle bli en skolbyggnad med två lärosalar, skolkök och slöjdsalar samt en större samlingslokal på vinden. Under Gillsjös tid i Berfendal utvecklades en ganska omfattande föreläsningsverksamhet och studiecirkelverksamhet och till detta behövdes en tillräckligt stor samlingslokal. 1944 hade det startats ett nytt bibliotek i den gamla folkskolan, tidigare hade Jordbrukarnas Ungdomsförbunds avdelning i Berfendal svarat för biblioteksverksamheten. Även biblioteket behövde bättre lokaler. Skolöverstyrelsen yttrade sig positivt till skolbyggnadsplanerna men hänvisade till Kungliga Majestäts prövning. Den totala byggkostnaden beräknades till 188 000 kronor. Vad som hände med planerna vet vi inte men någon ny skola blev det inte. Tjugo år senare kom centraliseringen som tycktes omöjlig och 55 år senare finns den gamla skolbyggnaden från 1873 kvar, nyrenoverad och i bra skick. Verner Gillsjö stannade i Berfendal till 1946 då han fick tjänst i en annan kommun. Han efterträddes då av hustrun Margot som tjänstgjorde till 1948. Både Margot och Verner Gillsjö var sedan lärare respektive rektor i Uddevalla fram till pensionering.

1949 anställdes Yngve Simonsson från Tanum som lärare och kantor i Berfendal. Han och hans fru Ing-Britt stannade i Berfendal till 1953. Torsten Beillon hette näste lärare. Han var gift med Inger Börjesson från Bovallstrand. De hade två söner. 1955 kom Tore Nyfelt som lärare och kantor. Hans fru Ninni var sjuksköterska och de hade två barn, David och Ina. Nyfelt tjänstgjorde i Berfendal till 1966. Det var nu bestämt att Berfendals skola skulle läggas ner 1967 och under det sista året uppehölls folkskollärartjänsten av dåvarande småskolläraren Ulla Börjesson.

Småskola i Berfendal
  Småskolan inrättades i Berfendal 1881, då de styrande bestämde sig för att inrätta en särskild småskola. Berfendal var nämligen den enda socknen i länet som saknade småskola. Trots att man nyligen hade byggt skolhus i socknen saknades lokal för småskolan. Därför blev det till att börja med en ambulerande småskolan där varje fjärdedels hemman skulle upplåta lokal åt skolan i fyra veckor. Småskolan var under många år inhyst på Hogedal hos målaren Carl Olsson. Många Berfendalsbor säger att de gått i skolan hos ”Målarns”. Socknens första småskollärare hette Ottilia Hansson. Hon var född på Nötegiljan i Svarteborg 1855 och hade utbildat sig till lärare i Helsingborg. 1881 kom hon till Berfendal som lärare. Hon tjänstgjorde i Berfendal till 1894. 1893 hade hon gift sig med Martin Kristensson på Hästhagen. De fick 1895 sonen Josef. 1895 anställdes en ny lärare, Selma Natalia Karlsson från Örslösa i Västergötland. Det fanns ingen lärarbostad för småskolläraren varför Selma den första tiden bodde på Gategård. 1906 gifte sig Selma med urmakaren och fotografen Herman Olsson, född på Loftsby i Berfendal. Herman var för övrigt systerson till den första småskolläraren Ottilia Hansson. Selma och Herman Olsson fick 1911 dottern Naemi som även hon blev lärare. Selma tjänstgjorde till 1934.
1921 uppfördes en ny lärarbostad bredvid skolhuset dit Lars Andersson och hans familj flyttade, och det innebar att den gamla lärarbostaden inreddes till småskola.

1935 anställdes Gunhild Carolusson som småskollärare. Hon var född 1908 på Myrtorp i Berfendal. Hennes släkt kan spåras i Berfendal tillbaka till 1600-talet. Hon verkade i Berfendal till 1943. Ny lärare 1943 blev Anna-Lisa Matsfelt från Uleberg, som arbetade i Berfendal fram till 1949. Hon var gift med Karl-Herman Rödström från Röd i Tossene. Under vårterminen 1950 tjänstgjorde Greta Nordstrand från Hunnebostrand som lärare

Hösten 1950 fick Berfendal en ny lärare, Ulla Jönsson från Landskrona i Skåne. Liksom tidigare fick Orreberg tjäna som lärarbostad vid renoveringar och dylikt. Ulla bodde en tid på Orreberg och träffade då yngste sonen på gården Börje Börjesson. De gifte sig och köpte så småningom en av gårdarna på Hästhagen efter Erling Christensson. Ulla och Börje hade en dotter, Paula. Ulla var kvar i Berfendal fram till skolans nedläggning 1967, det sista året som folkskollärare. Efter skolans nedläggning tjänstgjorde Ulla vid Centrumskolan i Dingle. Ulla och Börje sålde Hästhagen 1975 och flyttade till Rydebäck i Skåne. Under läsåret 1966-67 tjänstgjorde Margareta Lysell (numera Söderberg) från Lyse som småskollärare i Berfendal.
Från och med läsåret 1967-68 går skolbarnen från Berfendal i Centrumskolan i Dingle, och i Kungsmarksskolan i Munkedal.

1958 gjordes en tillbyggnad av skolan och kök för skolbespisningen inreddes. Hedvig Johansson från Nyholm anställdes som kokerska och hon var skolbarnens matmamma ända till skolan lades ner 1967.

Från skola till hembygdsgård
  1967 bildades Berfendals Hembygdsförening för att ta över den nu nedlagda skolan och göra den till en samlingslokal i bygden. Föreningen bildades formellt den 19 december 1967 och den första styrelsen bestod av John Johansson, Bottnelycke, Holger Classon, Bolkeröd, Oddmar Andersson, Holma, Osvald Osberg, Åseby, Lars Hansson, Holma, Karl-Johan Mattsson, Skörbo, Hedvig Johansson, Nyholm, Urban Göthensten, Röd och Karin Classon, Bolkeröd. I januari 1968 beslutade styrelsen att gå in med en ansökan till dåvarande Svarteborgs kommun om att få köpa Berfendals gamla skola. I mars samma år beslutade kommunfullmäktige att Hembygdsföreningen skulle få köpa skolan för ett pris av 500 kronor under förutsättning att föreningarna i Berfendal samt en del kommunala organ skulle få utnyttja lokalerna under lika villkor. Köpet verkställdes omedelbart.
Det gamla skolhuset har under åren genomgått flera renoveringar och tillbyggnader, den senaste 2001 då bland annat köket totalrenoverades. Tack vare många ideella krafter kan vi hålla vår gamla skola vid liv och hembygdsgården är idag navet i bygden där föreningarna har sin givna hemvist för möten och aktiviteter av olika slag. Lokalerna används också flitigt för privata tillställningar.
Källförteckning
 
  • Kommunala protokoll
  • Hembygdsföreningens protokoll
  • Tidningsartiklar
  • Verner Gillsjös berättelse om sin lärartid
  • Anteckningar av Niklas Holmgren
  • Husförhörslängder
  • Mantalslängder

Saknas någon uppgift? Något du vill lägga till?
Kontakta oss.

Bärfendals Hembygdsförening
Myrtorp 12
455 98 Dingle
Bankgiro: 618-6720

©Bärfendals Hembygdsförening 2019-