Välkommen till Bärfendal/Historia/Stenhuggeriet
Startsida
START | EVENEMANG | HISTORIA | HEMBYGDSGÅRDEN | HYR LOKAL | FÖRENINGAR | LOPPIS

Stenhuggeriet

När vi vandrar i naturen ser vi spåren efter stenperioden i Bohuslän. Det är många som suttit och knackat berg i våra bygder för att få ihop till sin försörjning. Strax efter sekelskiftet myntades uttrycket ”Stenen gav bröd”.
I Berfendal har jag hittat stenbrott på Bredberget vid Bottnelycke, på Hedum vid Hedumsbäcken och så på Binghult, det finns säkert många flera. Den första granitbrytningen i Sverige skedde på 1600-talet och i Blekinge började man på 1700-talet att bryta sten i större omfattning. Det var fransmän som kom till Sverige för att lära Blekingarna att bryta sten. Var det därför som flera av stenhuggarna som kom hit var från Blekinge, var de särskilt duktiga på detta?
Den första egentliga stenindustrin daterar sig till 1842 då kanalbyggaren Nils Ericsson och Uddevallaköpmannen C A Kullgren startade utvinning av sten på Bohus Malmön. De första beställningarna gick till Befästningar samt till Trollhätte kanal. Kullgren dog efter några få år och därefter var det hans änka Ulla som drev företaget vidare. Därav namnet Kullgrens enka.
Stenhuggerier växte fram runt Hunnebostrand, på Stångenäset, runt Kville och Tanum. Runt om i Sverige och även ute i världen fick man upp ögonen för stens praktiska värde, för monument, skulpturer, vägar och broar.
Exporten sköt fart och sten från Bohuslän fraktades till Tyskland, Holland, Belgien, Danmark och Frankrike. Även på andra sidan Atlanten var gatstenen efterfrågad. Med Kuba hade Sverige handelsförbindelser och bytte till sig rörsocker mot bohussten. Av Evert Taubes visa om Ernst Georg Johansson från Uddevalla får vi veta att i Buenos Aires var ”kajerna lagda med sten från Bohuslän” När första världskriget kom stängdes alla exportvägar och det blev stopp för utskeppningarna och lagren växte. Många stenhuggare blev arbetslösa, det var framför allt ungkarlarna som blev uppsagda, familjeförsörjarna fick fortsätta med månadslöner på 30 – 60 kronor. Regeringen tillsatte 1914 en arbetslöshetskommitté. AK. På våren 1916 vidtogs vissa riktade åtgärder för att främja arbetstillfällen för arbetslösa stenhuggare i Bohuslän, Blekinge och Halland. Dessa fick under vinterhalvåret utföra stenbeställningar för kommunerna och statens räkning. Exempelvis köpte Uddevalla in gatsten för 175 000 kronor och kullerstensgatorna försvann. Under sommarmånaderna utfördes skogsplantering för Skogsvårdsstyrelsen. Många vägbyggen kom igång med hjälp av AK arbetare, så var det med vägbygget genom Berfendal.
När kriget var slut började återhämtningen så småningom och det började åter bli liv i bergen. 1930 hade stenindustriförbundet 11 500 medlemmar, av dessa fanns 8 100 i Bohuslän.
I 1934 års mantalsländ för Berfendal finns 40 st stenhuggare och sammanlagt var det cirka 150 personer som skulle försörjas på stenhuggeriet. Veckoinkomsten på 30 talet var cirka 15 kronor. Omräknat till dagens penningvärde ungefär 375 kronor. Familjerna var ofta stora så några större utsvävningar fanns det inte plats för.
Totalt i Berfendal fanns 1934 cirka 600 personer. Från 1930 till 1934 ökade befolkningen med ett femtiotal personer.
   

Saknas någon uppgift? Något du vill lägga till?
Kontakta oss.

Bärfendals Hembygdsförening
Myrtorp 12
455 98 Dingle
Bankgiro: 618-6720

©Bärfendals Hembygdsförening 2019-