Välkommen till Bärfendal
Startsida
START | EVENEMANG | HISTORIA | HEMBYGDSGÅRDEN | HYR LOKAL | FÖRENINGAR | LOPPIS
Busstrafiken
När stenindustrin i Bohuslän lamslogs efter krigsutbrottet 1914 uppstod en omfattande arbetslöshet. För att skaffa nya arbetstillfällen till de arbetslösa stenarbetarna beslutades 1916 att några nya bilvägar skulle börja byggas i Bohuslän. Arbetet skulle påbörjas omedelbart och det var endast arbetslösa stenhuggare som fick anlitas. Kungliga järnvägsstyrelsen fick i uppdrag att utföra vägarbetena samt att senare driva reguljär trafik på de färdiga vägarna.
Att bilvägsbyggandet i Bohuslän överlämnades till Järnvägsstyrelsen berodde på att de hade tillgång till personal för arbetsledning samt en del överblivet material från byggandet av dubbelspåret mellan Göteborg och Alingsås.
1917 igångsattes arbetet med att bygga vägen mellan Dingle och Hunnebostrand.
Det var ganska svåra terrängförhållanden vid Tosteröds vatten.
Bilvägen Dingle – Hunnebostrand var klar för reguljär busstrafik den 20 juni 1921
och i december samma år beslutades att även vägen Hunnebostrand – Gravarne skulle byggas. Det tog två år att bygga denna del och i december 1922 rullade den första bussen mot Gravarne.
  Anläggningskostnaden för vägen Dingle – Hunnebostrand var 61 707 kronor och för delen Hunnebostrand – Gravarne 23 773 kronor.
Den nya vägen och busstrafiken öppnade nya möjligheter för de boende både på landsbygden och i kustsamhällena. Hittills hade trafiken från kusten gått via havet men nu kunde trafik och transporter av havets produkter gå via Dingle järnvägsstation. Transporten av fisk blev betydande och det lär ha hänt att hela tåg gick med enbart fisk från Dingle mot Göteborg.
Med busstrafiken kom även turisterna till kustsamhällena och under somrarna var det hög belastning på bussarna. Det hände till och med att passagerare fick sitta på taket när det inte fanns plats i bussen. Det berättas att Statsrådet Beskow en gång färdades på det sättet.
  De första bussarna hade inte mycket likhet med dagens komfortabla vagnar. Det kunde förekomma järnhjul istället för gummihjul vilket måste ha medfört ett öronbedövande slammer. Bussarna var höga och krängde säkert rejält i kurvorna. Någon värme var det inte tal om utan chaufförerna fick vara utrustade med pälsar och tjocka vantar för att klara vinterturerna. När snön låg djup på vägarna fick två man sitta framtill på bussen och skotta undan snön.
Källor
 
  • Tidningsartikel i GT 20 april 1988 av Jonny Almqvist
  • Dingle samhällsförenings jubileumstidskrift

Saknas någon uppgift? Något du vill lägga till?
Kontakta oss.

Bärfendals Hembygdsförening
Myrtorp 12
455 98 Dingle
Bankgiro: 618-6720

©Bärfendals Hembygdsförening 2019-